Den bästa bok jag inte läst

Strändernas svall av Eyvind Johnson är den bästa bok jag inte läst. Jag har sett mig själv sitta underbart avslappnad i natursköna miljöer med den i min hand. Kanske i en gungstol vid ett gammal skogstorp eller på en glasad veranda vid den skånska kusten. Jag har sagt dess titel i olika situationer och framstått som mer beläst och kunnig än vad jag i själva verket är. Under vissa perioder har jag kunnat citera hela meningar och rent av halva sidor av de passager jag tyckt särskilt mycket om att inte läsa. Omslaget har också berikat mitt liv på ett sällsamt sett. Jag vet att jag faktiskt inte inrett ett enda rum i min lägenhet inspirerad av det, men att jag drömt om hur jag som bokförläggare kanske ger en oerhört känd konstnär med internationellt rykte i uppdrag att ge boken det omslag den så innerligt förtjänar. Kort och gott har boken skänkt mig fantasier och bilder jag inte kunnat få utan den, i synnerhet inte om jag läst den. Mitt råd blir följdaktigen att välja åtminstone en bok och inte läsa den.