fredag 21 september 2012

... eller för dig som bor på Hisingen!

Imorgon lördag slår Hisingens bibliotek, Dynamo och Stadsmuseet ett slag för Hisingens alla ungdomar!
Då kommer Backaplan att förgyllas av DJs, estradpoeter, dans, tävlingar och priser.
Kom och se vad som händer - där det händer! 

Vi finns i Stadsmuseets modul på parkeringen utanför Coop mellan 12 och 16.

Majornadagen




Är du ungdom så ska du komma och hänga i Majorna lördagen 22 september. Då går årets Majornadagen av stapeln vid Karl Johans Torg. Massor av underhållning och andra intressanta ting väntar.

Bland annat kommer Majornas bibliotek stå och dela ut gratis böcker i värsta boken projeketet. Kom gärna förbi och förse dig med en bra bok.

torsdag 20 september 2012

Fördjupade studier i katastroffysik

Jag älskar att läsa böcker som utspelar sig skolmiljö, helst ska det vara brittiska internat eller amerikanska college. Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl hoppas jag ska nå ut till fler unga, du hittar den på vuxenavdelningen på biblioteket. Boken är fylld med litterära hänvisningar som får dig att vilja plöja världslitteraturen i ett svep, sätta dig på ett café och sprida pretentiösa citat omkring dig eller diskutera teorier hit och dit. Låt inte detta avskräcka dig. Detta är en spännande och intrigfylld historia.
Sextonåriga Blue har flackat runt i USA med sin dyrkade pappa som är professor och som undervisat henne under de långa bilturerna. Hon vet mer om historia, gamla filmer och klassisk litteratur än om vad det innebär att vara tonåring. Sista skolåret börjar hon dock på en privatskola och umgås med ett gäng som kallar sig Aristokraterna. I centrum för Aristokraterna finns den mystiska Hannah, filmläraren som intresserar sig onaturligt mycket för Blue. Och varför hänger Hannah död i ett träd? Fördjupade studier i katastroffysik är smart och oförutsägbar och sätter igång detektiven inom dig (liksom  litteraturvetaren?).
Låna boken med den krångliga titeln här.




Planekonomin kommer ut ur garderoben


Allkonstnären och Galagotecknaren Sara Granér briljerar med sitt nyutkomna tredje seriealbum i ett större och än mer vågat format än tidigare. De starka färgerna och naivistiska fabeldjuren känns igen från Det är bara lite AIDS och Med vänlig hälsning liksom hennes fantastiskt syrliga språk som fullständigt pinpointar verklighetens absurditeter.

I All I want for christmas is planekonomi använder sig Granér av ett mer sammanhängande tema. Hon ansätter som tidigare klassklyftor, miljöförstöring, krig, överkonsumtion, sexism och likgiltighet, men erbjuder här också ett alternativ när hon dammar av det gamla begreppet planekonomi. Fokuset ligger därmed framförallt på dagens ekonomiska system som kritiseras utifrån alla upptänkliga vinklar och i de mest fantastiska kontexter. Exempelvis tussilagon som hånas för att inte vara ett tillräckligt fräscht, unikt och vinnande vårtecken eller kärnkraften som liknas vid en trisslott.
Granérs främsta kännetecken är den stilistiska blandningen av högt och lågt; fjortisslang med byråkratsvenska, fotocollage med surrealism och katastrof med banalitet - allt i en kontrasterande glättig färgsättning.

Det är uppfriskande att merparten av Sveriges bästa serieskapare just nu är kvinnor och att de genom satiren förmedlar ett alternativ till dagens samhällsordning, samt manar till kritik och handling. Sara Granér utmärker sig bland dessa genom sin originella stil och jag skulle vilja hävda att hon med All I want for christmas is planekonomi placerar sig som den klarast lysande stjärnan på seriehimlen 2012.

onsdag 12 september 2012

Inte vatten värd.

Ulrika Lidbos nya bok Inte vatten värd berör ett ämne som vi inte är helt ovana vid när det  gäller ungdomsböcker: mobbning/utfrysning.
Men jag tror aldrig jag läst något liknande Inte vatten värd.

I större delen av boken tänker bokens huvudperson, Edith, tillbaka i tiden på händelser. En del flera år tillbaka i tiden och en del bara för några dagar sen. När boken börjar har Ediths klass precis kommit tillbaka från en skolresa till Gotland. Eller inte riktigt alla. Inte Sigga. Sigga såg Edith sist när hon vandrade iväg själv under poängpromenaden, ensam som vanligt. Hon försvann bort mot kalkbrottet och Edith har inte sett henne sen dess.

Sigga har under sommaren bott hos Ediths familj för att Siggas mamma haft psykiska problem. Ediths  familj hjälper ibland ungdomar som har det svårt hemma, låter ungdomar bo hos dom. Ediths bästa  kompis Lucinda har varit bortrest under sommaren och under tiden har Edith och Sigga umgåtts och haft det ganska schyst.

Men när sommaren är slut och skolan börjar så börjar också Sigga i Ediths klass. Edith låtsas inte känna henne och hakar på utfrysningen av Sigga. För att om hon själv skulle umgås med Sigga eller berätta om sommaren så skulle det vara kört för Edith, hon skulle bli totalt utfryst av Lucinda. För Lucinda har mer och mer börjat hänga med Madeleine och Barbara och börjat frysa ut Edith. Särskilt efter att de tre tjejerna varit i USA utan Edith. Nu har de egna internskämt som inte Edith förstår. Och Edith kämpar så hårt för att fortfarande få vara med Lucinda.

Hon går så långt att hon under klassresan till och med berättar saker om Sigga och hennes mamma, hemligheter som hon lovat att inte berätta för någon. Men nu gör hon det ändå, och hon berättar  för den som hon minst av all borde ha berättat det för: Lucinda. Lucinda som sprider ut det till alla i klassen så fort hon bara kan.

För att täcka upp det faktum att dom behandlat Sigga som skit och att hon har försvunnit så ljuger Edith och de så kallade kompisarna för läraren som är med på klassresan. De skriver en lapp som de lämnar till läraren, sticker in den genom dörren till hans stuga. Lappen säger att Sigga stuckit hem för att hennes mamma är sjuk, det är Lucinda som skrivit lappen men hon har skrivit under med Siggas namn.

Väl tillbaka från klassresan har Sigga inte kommit hem. Edith börjar fantisera om att Sigga är  död. Kanske har hon blivit mördad, eller trillat ner för ett stup eller något. Kanske ligger hon och plågas just nu, förblöder någonstans på Gotland. Edith tänker att det är hennes fel, att hon är feg som inte vågar göra något, inte säga ifrån.

Ediths dåliga samvete får henne att tänka tillbaka på hur hon behandlat Sigga, men även på hur  hennes bästis (praktarslet) Lucinda behandlat henne, ända sen de var små och fram tills nu. Hur  de börjat glida ifrån varandra och hur Edith har gått med på nästan vad som bara för att få fortsätta umgås med henne.

En bok om hur illa man kan behandla andra för att själv få må bra/vara med tuffa gänget/inte bli utfryst. Och om vänskap, skuldkänslor och rädsla.

Spännande, deppigt och riktigt bra!

måndag 10 september 2012

Borderlands 2

Den 21 September i år släpps ett spel som i alla fall jag väntat länge på: Borderlands 2.
Ettan (läs mer här) var ett av mina favorit släpp 2009 och mina förväntningar inför Borderlands 2 är väldigt höga.

Tvåan kommer i det stora hela att vara som ettan (Det vill säga: skjuta, göra uppdrag, levla, hitta nya feta vapen och tillbehör. Om och om igen!) och det kommer att utspela sig 5 år efter första Borderlands. Handlingen skriver jag inget om, jag tycker inte att det är så intressant. Jag vill skjuta och levla. Men givetvis så länkar jag så ni som är intresserade kan läsa själva.

I Borderlands 2 är det 4a nya klasser/karaktärer, med nya förmågor, som man kan spela med (dock kommer de fyra karaktärerna från Borderlands ett att återkomma i spelet som NPC:er) . Grejer i Borderlands 2 som jag tycker verkar schyst är att man skall kunna skräddarsy vapnen en del samt att AI:n (AI = Artificiell intelligens) skall ha utvecklats. Så förvänta dig att en hel del av fienderna kommer att agera liter mer rationellt och ha lite mer överlevnadsinstinkt (dvs. inte rusa rakt mot dig och ge dig perfekta tillfällen att skjuta på dom).

Passa på att ställa dig i kö redan nu, finns till Xbox 360 och Playstation 3. 15 års gräns gäller.


måndag 3 september 2012

Som Zlatan fast bättre

Som Zlatan fast bättre (skriven av pseudonymet Niclas Christoffer) handlar om 15 åriga Simon och hans familj.  Hans farsa och lillebror Pontus.
Simons morsa har dött några år tidigare och nu skall familjen flytta till Malmö. För att få en nystart, som hans pappa säger.
Men det hela hänger på att Simon kommer in på det fotbollsgymnasium som han sökt till. Simons dröm är nämligen, precis som hans pappas var i hans ålder, att bli fotobollsproffs. Att bli som Zlatan. Fast bättre.

Simon kommer in på skolan, de flyttar och han får lämna flickvännen Sara och kompisarna. Visst saknar han Sara, men han anpassar sig bra. Får direkt en ny kompis, Peter, och fotbollen går bra. Men nya tränaren anmärker på att Simon kanske väger lite för mycket för att orka presentera så bra som han skulle kunna. Kanske han skulle han behöva gå ner lite i vikt.

Och med den kommentaren från tränaren, börjar en spiral av destruktivt beteende för Simon. Med en flytt, en död mor och massa obearbetade känslor i bagaget börjar Simon, sakta men säkert att svälta sig själv. Och han utvecklar strategier för att kunna ljuga för och dölja för familj och vänner.

Det här är en riktigt bra bok om ett viktigt ämne (ätstörningar) som man sällan hör om när det gäller killar. Jag gillade allt med boken. Språket, att hela handlingen känns väldigt trovärdig. Och att det inte bara är ätstörningar som tas upp i boken, utan andra ämnen (vill inte spoila för mycket av handlingen) tas upp på ett riktigt bra sätt.