Hej :D

Jag heter Oscar och jag har varit praktikant på Västra frölunda bibliotek halva v.17. Jag har gjort sånt som att ställa i ordning böcker, hitta reserverade böcker m.m. Jag fick även göra en utställning i valfritt tema. För mig var det självklart att temat skulle bli fantasy. Pärlan i utställningen, tycker jag, är boken The Spook's Apprentice (Väktarens lärling).

Den handlar om Thomas J. Ward, som blir lärling till väktaren i trakten. En väktare jobbar typ som en ghostbuster, alltså att han driver ut spöken, fängslar häxor och sådant. Tom märker snart att många av väktarens tidigare lärlingar aldrig slutförde sin träning eller dog pga den. Och inte blir det bättre av att han bli lurad att släppa fri en av de farligaste häxor som någonsin funnits.
Jag vill tipsa om denna boken för att den ofta är mycket spännande och samtidigt lite thrilling. I serien har det hittils kommit ut 5 böcker till i serien och de blir bara bättre och bättre för varje bok.

En annan bok som jag vill tipsa om finns inte i utställningen, men jag letade efter den länge. Den heter iaf. Vindens namn och är en av de bästa böcker jag har läst. För fattaren heter Patrick Rothfuss.
Den handlar om värdshusvärden Kote som en dag träffar en man som kallar sig själv Krönikören. Krönikören avslöjar Kote att vara den mytomspunne magikern Kvothe. Kvothe går då med på att berätta sin livshistoria. Han berättar om sin uppväxt som kringresande artist, hur hans föräldrar och artisttrupp blir brutalt mördade och om hur han sedan tvingades till ett liv på stadens gator, där han måste tigga mat för att överleva. Hela tiden vill han ta sig till universitetet för magi och ta reda på vilka det var som mördade hans föräldrar. Rekomenderas starkt till alla i åldersgruppen 13-99+.

ps. Detta är första gången jag bloggar

//Oscar

Det händer nu

Sofia Nordins Det händer nu nominerades till Augustpriset 2010 och är väl värd nomineringen. Vann gjorde utmärkta Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeldt. Detta är dock den andra nomineringen som gjorts av Sofia Nordins böcker, 2009 var hon nämligen nominerad för Natthimmel. Det händer nu handlar om coola och populära Stella som lätt skulle kunna få vilken kille som helst. Problemet är bara att Stella inte vill ha någon kille, hon är hemligt kär i sin bästa kompis Sigrid. Sådär bubblande galet kär. Men Sigrid kan inte få veta något! Vad skulle hända då? Med deras vänskap, ja med allt. Stella försöker istället bli kär i Sigrids bror Hannes, han är ju ändå lite som Sigrid? Nä det går inte så bra. Stella är förvirrad av dessa känslor, är hon verkligen lesbisk? Så börjar hon maila med en äldre kvinna som har liknande erfarenheter. Med den skillnaden att det på hennes tid verkligen var tabu för två kvinnor att förälska sig i varandra. Ja det var värre förr, så kanske… kanske att man skulle våga? Men föräldrarna då? Kompisarna? Hur ska de reagera?

Detta är en bok om kärlek. Den må vara normbrytande och problemfylld, men framförallt är den vacker, pirrig och äkta. Låna boken här. Skratta, gråt, bli förälskad, rodna, läs…

Spännande om vampyrer

Gillar du att bli skrämd? Gillar du historia, myter och vampyrer? Blandat med lite kärlek och en stor dos spänning? Ah då är detta boken för dig! De som går igen (på engelska My swordhand is singing) av Marcus Sedgwick har alla dessa ingredienser, men framförallt är det en spännande och välskriven far-son relation som står i centrum. Boken utspelar sig i 1600-talets Östeuropa. Det är mörkt, det är vinter, det är ensligt, det övernaturliga är en del av vardagen. Helt klart bra förutsättningar för skräck. För här är det inga glittrande Twilight-vampyrer inte. Författaren har läst på ordentligt om den östeuropeiska mytologins vampyrer och dessa har mer gemensamt med zombies än med Edward eller bröderna Salvatore.

Peter bor ensligt i skogen med sin far Tomas utanför en liten by, där de slagit sig ner efter att levt ett kringflackande liv, på flykt från någon eller något? Tomas super och är allmänt burdus och mycket av ansvaret landar på Peter. De arbetar som skogshuggare och levererar ved till byn. I byn finns också Peters käresta Agnes, vars far nyligen dött. Rykten florerar i byn om att de döda kommer tillbaka för att hemsöka sina efterlevande. Tomas är väldigt föraktfull inför dessa rykten och kallar dem vidskepelse, men samtidigt är det något i hans förflutna som förbryllar Peter. Vad är det Tomas så nitiskt vaktar i en trälåda under sängen? Och varför har han ansträngt sig så för att isolera dem båda? När det kommer ett kringresande sällskap till byn samtidigt som fler och fler mystiska dödsfall inträffar blir Peters och hans fars relation allt mer ansträngd. Det förflutna hinner ikapp dem och mitt i alltihop dras Peter till en flicka från resandefolket som verkar veta en hel del om vad som pågår.

Läs den om du vill bli uppslukad och kanske lite (eller mycket) mörkrädd. Låna boken här.

Att nörda sig i rymden

Efter att ha varit utan TV i ett halvår fick jag min nya plattTV i veckan och nu spelar jag rollspelet Mass effect 2 (låna här) för fulla muggar. För er som inte vet vad det är för spel kan jag säga att det är som ett Dragon Age fast i rymden. Man spelar som John Shepard, en tuffing som måste ta hjälp av både sina gamla kamrater och nya förmågor för att kunna lista ut varför mänskliga kolonier raderats utan att ett enda skott avfyrats. Frågan är hur detta har gått till? Och vilken roll spelar de mystiska Collectors?

Detta är inget muskelactionspel där man ska skjuta på allt som rör sig utan det gäller att snacka lika mycket som att flexa avtryckarfingret. Dialogerna är bra och man ställs ofta inför moraliska dilemman där det inte alltid är lätt att välja rätt. Kort sagt är detta ett rollspel med djup och berättelsen är trollbindande! Man vill bara ha mer, mer, mer!

Om detta är paradiset vill jag gärna se helvetet

Jag gillar bildromaner. De är lätta att läsa och bilderna ger berättelserna liv. En sådan bok är en bok med den grymma titeln Om detta är paradiset vill jag gärna se helvetet av Iben Harboe (låna här).

Den handlar om Selma Z. Hon bråkar med sin mamma hela tiden och hon hatar mammans grisige kille Barto. Helst skulle hon vilja ha blixtlås på öronen så att hon kunde stänga ute allt tjafs. Inte blir det bättre av att de ska flytta ännu en gång, denna gång till ett fallfärdigt hus på en skittråkig gata. Hur blir det med nya kompisar? Och med Barto som är en fullständig idiot som röker för mycket och dricker en massa öl?

Det är lättläst med snygga, färgglada bilder men i min mening en lite för kort bok. Jag hade gärna sett att den var iaf liiite längre.

Upplevelser av text och bild

I fredags var jag på en utbildnings-/inspirationsdag om serier (ja, sådana saker får man gå på som bibliotekarie!) som var väldigt intressant och rolig. Dels pratade Seriebibliotekarien, dels var serietecknarna Hanna Petersson och Henrik Bromander där och berättade om arbeten med serier – både sina egna och om hur man till exempel kan arbeta med serier i skolan. Då fick jag såklart en omedelbar tvångstanke om att tipsa om två serieromaner jag läst. Så därför gör jag det.

De här båda serieromanerna både är och ser väldigt olika ut, men de har gemensamt att de båda ger en väldigt stark bildlig upplevelse, och det tycker jag är häftigt.

Den första serien är en bok som kallas The Fountain. Den är gjord utifrån filmmanuset till filmen med samma namn. Filmen har jag ännu inte har sett, men definitivt är intresserad av att se då det är Darren Aronofsky som regisserat den, samma kille som regisserat Requiem for a Dream. The Fountain är en berättelse om en kärlekshistoria som spänner över tid och rum, till och med över världar. Samma man och kvinna återkommer i olika skepnader genom olika århundraden – och de möts även utanför den jordiska världen – genom att deras kärlek till varandra är så stark att den följer dem genom tiden, genom olika liv i olika århundraden.

Kärlekshistorian till trots, tyckte jag mest om The Fountain för dess häftiga bilder. Varje bild, eller målning, ser ut som att den egentligen borde vara en två gånger två meter stor oljemålning, och man kan spendera mycket tid att bara titta på bilderna. Det här är en berättelse som man läser långsamt, både för att hänga med i hoppen mellan de olika århundradena och de parallella historierna, men även för att man inte kan slita sig ifrån bilderna i den. Lånar seriealbumet gör du här.

Den andra serien är Essex County. Det är en kanadensisk serie, som kännetecknas av mycket inslag av nationsporten hockey, små samhällen, stora åkerfält och många traktorer. Essex County handlar om ett antal individer i ett litet samhälle i området Essex som på olika sätt relaterar till varandra, hör ihop, är besläktade eller beroende av varandra – utan att de själva vet om att eller hur det är så. Serien handlar om gemenskap, släktskap, ensamhet och hur viktiga andra människor är för att vi ska må bra.

Essex County är en lågmäld serie utan särskilt mycket text där känslor förstärks genom att den är väldigt ”filmiskt” ritad; det är mycket inzoomingar på ansikten och ansiktsuttryck och även teckningar av de stora, tysta vidderna i ett landskap utan grannar eller andra människor för att illustrera isolering och ensamhet. Jag sög i mig varenda bild, och kunde sitta och stirra in i de tecknade människornas ansikten för att utläsa känslorna hos de olika personerna. Då har man lyckats grymt bra som både historieskapare och tecknare – den måste läsas! (Låna här.)

Under vår seriedag i fredags fick vi även se en teateruppsättning som heter Om nu kärnfamiljen är så jävla fet – varför behöver den så mycket propaganda? Den baseras på Liv Strömquist seriealbum Einsteins fru. Det är den andra teateruppsättning på kort tid utifrån Livs serier; tidigare har även teatern Prins Charles känsla gått på Hagateatern i Göteborg. Båda uppsättningarna var sanslöst roliga och tänkvärda och lockade mig till att plocka upp något av Liv Strömquists seriealbum igen. Här hittar du dem!

Kapitulera omedelbart eller dö

Jag har läst en bra ungdomsbok igen. Våren verkar vara full av bra ungdomsböcker.Den här boken handlar om Mary och Lovely som går i nian. Det är Mary som är bokens jag. Mary och Lovely är bästa vänner, eller flickvänner, gränserna är otydliga och man skulle kunna säga att de lever i en egen värld, där de precis som i Splitter med hjälp av språket skapar en distans till världen, eller ett förhållningsätt som gör att de är mer eller mindre omöjliga att komma åt. Där finns humorn och en fejkad världsvana för att få ett övertag gentemot vuxenvärlden.

Men berättelsen har många bottnar. För den som vill gräva lite i Mary och Lovelys tillvaro hittar också mycket tragik. Lovely har det väldigt jobbigt. Hon har panikångest och orkar inte alltid gå till skolan. Berättelsen hintar om att hon är utsatt för någon form av övergrepp. Marys mamma har precis träffat en ny man och därför känner sig Mary övergiven. Bokens språk är alldeles fantastiskt. Varje mening skjuter som en pil. Eller vad sägs exempelvis om det här:

-På ungdomsmottagningen hittar jag och Lovely en broschyr om nåt som heter Klamydiadagen.
"Jaha", säger Lovely förvånat. "Well, why not. Jag är så jävla trött på Nationdagen"
( sidan 190, Nässling, Kapitulera omedelbart eller dö, Raben & Sjögren 2011)
Sanne Näsling är debutant och det känns väldigt roligt med en så här stark debut. Just nu är det dessutom kö på boken på Göteborgs folkbibliotek. Vill du köa på boken
så finns en länk till vår katalog här++