Sista chansen

I den här boken, Sista chansen av Marta Söderberg, finns det mesta. Trassliga familjerelationer, olycklig kärlek, alldeles för många fyllor och ett liv på ett låst skolhem. Huvudperson är en tjej på fjorton år som heter Jacky. Hon har en gång i tiden varit lovande i tennis men mår nu skitdåligt och har börjat festa mer och mer. Hon dricker tills hon däckar, magpumpas, rymmer, allt om vartannat och hennes pappa och styvmamma kan inte hantera henne.
Situationen urartar och hon skickas till ett skolhem med låsta avdelningar, stränga rutiner och isoleringsrum för dem som får utbrott. Personalen är en ansiktslös massa som kallas just för Personalen. På Jackys avdelning lär hon känna hippietjejen Sofie och den tickande bomben Sara som när som helst kan explodera i ursinnesanfall. De bleknar dock i jämförelse med Martin, en sjuttonårig kille som egentligen är för gammal för att vistas på skolhemmet. Hon betraktar honom på avstånd och en uppblommande försälskelse slår rot i hennes bröst. Men varför skulle en som han intressera sig för henne?

Det här är Marta Söderbergs debutbok och är en gripande berättelse om en tjej som mår dåligt, försöker dränka sin ångest i alkohol och sedan tvingas leva på en statlig institution. Sakta men säkert börjar man förstå varför hon mår så dåligt och frågan är om hon kan läka det svarta hål hon har i själen. Boken har korta kapitel vilket underlättar läsningen.

Ett passande soundtrack till den här boken är Red house painters (låna här), Radiohead (låna här) och Bonnie Prince Billy (låna här).

Fler dikter från Flunsan

Röd färg ger kärlek
åt dom hjärtlösa. Grön färg
lockar fram klokhet hos
dom små. Grå färg är den
färg som detta pappers
färg rimmar på.

/Jonna Eklind Wendel


Värdecheck
på köpet
av värde
värdefull
allmänt onykter
fastän dyrbar
och det är alltid lättare
att betala med
pengar som inte finns
/Anonym


Jag bad en ängel vaka över
mina bästa vänner men hon
kunde inte vaka över andra änglar
/Louise

Flunsanfestivalen-var du där?

Kyssen av Jacqueline Wilson

Jacqueline Wilson har skrivit massor med böcker, alla jag har läst är bra och hennes nya bok Kyssen är inget undantag. Sylvie har varit bästa kompis med Carl sen hon var liten, nu går dom på högstadiet och allt börjar bli lite komplicerat. Är dom tillsammans eller är dom bara bästisar? Och varför vill inte Carl kyssa henne? Sylvie börjar ana att det är något skumt med Carl och att han inte riktigt säger som det är.

Jag gillar Jacqueline Wilsons böcker för att hon vågar skriva om ungdomar som inte har det så lätt utan att det är total katastrof, hennes huvudpersoner har det som folk har det mest alltså ibland jobbigt och ibland bra. Det känns så äkta! Bra bok om vänskap och kärlek.

Flunsanfestivalen-poesi och öppen scen

Lördagen den 23 maj var Bokbussen på Flunsanfestivalen på Hisingen. Superfint väder och en massa glada människor. Hos Bokbussen kunde man gå tipspromenad och skriva dikter för att vinna böcker. Här är lite bilder från festivalen och ett smakprov av dikterna som skrevs under kvällen.

"Vatten har inga ögon.

Vatten har ingen

mun också.

Vatten har bara

VÅGOR"

/Fish


"En sten

kan vara len

i ett visst sken"

/Anonym

Balkongflickor

28 augusti ska den komma ut, Christina Wahldéns nya bok Fallen flicka. Boken tar upp fenomenet balkongflickor som man började prata om för ett par år sen, alltså flickor som dött eller skadats svårt efter att ha fallit ut från en balkong. Olyckshändelser? Tvingade att självmant hoppa för att inte vanhedra familjen? I Fallen flicka får man följa 16-åriga Breshna som tillsammans med sin familj flytt från Afghanistan till Sverige och hennes kamp för att få vara självständig. Ytterligare en stark bok med ett starkt ämne av Wahldén. Läs mer om hennes andra böcker här.

När Sharafs hjältar & hjältinnor var här i höstas så pratade de om just balkongflickorna. Läs mer på elektras hemsida om du vill veta var du kan vända dig.

Hon heter Beatrice

Här är en grafisk roman till. Jag gillar den här genren och bloggade tidigare om Svingens Dagarna jag glömde. Bo R Holmberg fick för några år sedan Augustpris för sin bok Eddie Bolander och jag, som han gjorde tillsammans med tecknaren Katarina Strömgård. Den boken handlar om en ensam kille som funderar på sin pappa som förvann för åtta år sedan. Nu har han gjort en ny grafisk roman i samarbete med illustratören Björn Nordin. Historien påminner mig lite om just Svingens bok, det är samma smygande obehag, och man får i början veta att något dramatiskt händer, och sedan tar historien vid om vad som ledde fram till det hela. Hon heter Beatrice handlar om en kille som börjar på en folkhögskola. Han verkar rätt ensam och det enda man får veta är att han ska börja ett nytt liv, utan slagsmål och fyllor. Och ensamheten ekar verkligen genom texten, det bultar liksom ångest under texten och något obehagligt kryper sakta inpå. Han blir blixtkär i Beatrice som spelar teater, men han vet inte hur han ska närma sig, och så är den där Linus Fallgren i vägen. Det blir inte alls som han har tänkt sig. Och det blir heller inte alls som läsaren har tänkt sig.