Pojken i randig pyjamas

En av de bästa böckerna jag har läst hittills och vill gärna rekommendera det till alla "Pojken i randig pyjamas".

Boken handlar om en nioåriga Bruno som bor tillsammans med sin storasyster och sina föräldrar. En dag får han mot sin vilja flytta med sin familj från deras trevliga liv i Berlin på grund av att pappa har fått ett jobb av Furien i Allt Svisch. Allt där är tråkigare, deras hus är mindre, inga barn att leka med, och inget folk förutom en folkmassa bakom stänglet utanför trädgården som är förbjudet att vara.

Bruno och hans 3 år äldre syster tittar genom fönstret och ser människor bakom stängslet klädda i randiga pyjamasar och tygmössor. "Vilka är dem?" frågade Bruno. "Bryr dig inte, de är inte människor" svarade pappa. Bruno börjar bli nyfiken.

En dag gick Bruno på en upptäcksfärd längst det långa stängslet. Under vandringen upptäcker han en pojke sitta där ensam.  Han är klädd som dem andra, klädd i randig pyjamas. Bruno börjar prata med honom, han heter Shmuel. Han har också klagomål i sitt liv. Som Bruno. Bruno blir glad och tänkte att "äntligen är det någon som förstår mig". Varje eftermiddag börjar han ta en promenad till Shmuel.

Som ni antagligen har räknat ut så utspelas den här boken under Andravärldskriget och är skriven ur ett  tysk perspektiv. I efterordet skriver författaren om var ifrån fick han inspirationen och idén till att skriva denna boken,  varför han valde just ett litet naivt barn som handlingen kretsar runt. Anledningen är för att det är det ända respektfulla sättet att skriva en rättvis berättelse om det fruktansvärda som pågick under andravärldskriget och som finns kvar än idag.

Det obekväma sanningen har precis börjat. Spännande, tragiskt och hemskt händelse som representerar de människor som inte fick leva så att de själva kunde berätta för oss. Författaren vill fortsätta förmedla det till läsarna.

En riktig sorglig berättelse som kan göra tårar rinna. Som jag nämde på början så rekommenderar jag det starkt till alla läsare.

Jag som har skrivit det här heter Sofie, jag går i årskurs 8 och har varit som praoelev i Gamlestaden bibliotek under 7 dagar. Idag är det min sista dag här, under de 7 dagarna har det varit lärolikt och intresseväckande, det har alltid varit roligt att jobba och träffa olika människor. Jag kommer aldrig att ångra mig att jag valde ett bibliotek som min praktikplats och kommer aldrig att glömma de underbara personalerna som har lärt mig massor av saker.