Världens viktigaste bok

 

 

 

Jag fick ett jättebra tips av en kollega i förra veckan. Världens viktigaste bok av Nathalie Simonsson. Det handlar om kroppen, det handlar om knoppen, om känslor, kärlek och sex. Vem har bestämt vad som är killigt och tjejigt? En bok om allt man vill veta men kanske inte vågar fråga om. Det handlar om självkänsla och varför man ibland i livet funderar på vem man är och hur man är? Boken tar upp tankar om ja- och nej känslor och att man skall våga tro på sig själv.

Sexualupplysare Nathalie Simonsson förklarar på ett ärligt och roligt sätt hur det faktiskt funkar och hon vågar ta upp det som kanske känns pinsamt, fnittrigt, svårt och hemligt. Superbra, låna och läs!  Beställ här!

 

 

 

Jag tänkte blogga om Var är Alaska? av av John Green, som jag precis läste i helgen, men upptäckte att det redan fanns ett himla bra inlägg om boken på bloggen, som Jennie gjort, här . John Green har ju också skrivit den i år så uppmärksammade boken Förr eller senare exploderar jag, som du kan läsa mer om här. Det är absolut två favoriter som delas ut till dig mellan 13-25 år, på VÄRSTA BOKENS BOKSLÄPP 2013 lördagen den 7 september kl.12.00, på brända tomten, i brunnsparken, kom och var med! Nu är det nedräkning...

Gå till historien

 

 

 

I helgen plockade jag fram mitt signerade ex. av Gå till historien av Linn Hansén, jag tummade lite på det och läste lite i det. Jag köpte det på en fantastisk författaruppläsning  i våras. Linn Hansén är grym på att läsa sina texter, hon har en fantastisk rytm och texterna har ett intressant innehåll. Omslaget är designat enligt äldre ”läroboksstil” .  Samhällskritiskt med en vass humoristisk underton. Vad är egentligen viktigt i tiden?

 

Vill du läsa mer, läs här, finns att låna här.

 

Skribentkollektivet

 

 

 

 

Är du mellan 12-25 år och älskar att skriva och läsa men känner att inspirationen sinar?

Plocka fram pennan och anmäl dig till Skribentkollektivets skrivarworkshop! På Kulturhuset Kåken Lördagen den 14/9 kl 11.00-16:00 Stora Salen konstandsfritt.

Prova på olika former av skrivande, dela med dig av dina texter och låt kreativiteten flöda! Workshopen är avgiftsfria och bjuder på fika, musik och inspiration i överflöd!

Skribentkollektivet är skribenter som delar med sig av sina tankar till omvärlden.
Skribentkollektivet är läsare i alla åldrar som berörs och upprörs.
Skribentkollektivet är gästskribenter som lämnar sina avtryck i form av oförglömliga inlägg och är med och skapar en plats full med kreativitet och vackra ord.
Skribentkollektivet är principen att alla bär på en berättelse, en text som väntar på att bli skriven.
Skribentkollektivet är läslust, det är skrivarglädje och en rörelse som tror på det fria ordet.

Skribentkollektivet är att utmana sig själv och andra och skriva skriva skriva, det är att förlösa tankar och lösa problem och upptäcka ordets kraft, både inom sig själv och i andra. Det är en mötesplats som ödmjukt delas av textälskare av alla former. Det är ett forum för tankar. Det är en hyllning till det vackraste vi har.

För mer information: skribentkollektivet.se"

Jag är ju så jävla easy going..

En mamma som för länge sedan skrev en lysande debutroman men som därefter konsekvent blivit refuserad. En pappa som en gång i tiden studerade till psykolog men som numera är kroniskt deprimerad och parkerad framför TV:ns simplaste frågesportprogram. En artonårig dotter med en hjärna på högvarv som försöker hitta kreativa lösningar på familjens katarofala ekonomi – som till exempel att sälja utgångna kondomer och att lura knarklangare på pengar. Låter det som ett skruvat persongalleri? Ja, kanske det! Men huvudpersonen Joanna och hennes föräldrar i romanen ”Jag är så jävla easy going” är åndå människor som man tar till sig och känner för – i synnerhet den starka,  kaxiga överlevaren Joanna, som desperat försöker hitta sin egen väg i sökandet efter såväl medicin som kärlek…

Jenny Jägerfeld som fick Augustpriset för romanen ”Här ligger jag och blöder”, som jag älskar och  jag rekommenderat till så många. Hennes nyutkomna roman är råare och svartare, men det finns ändå en hel del humor under ytan, och boken är kryddad med action och snabba vändningar. Dess problematik spänner över fält som socioekonomisk utsatthet, bisexualitet och ADHD-diagnostik, men den känns trots detta inte överlastad utan tvärtom varierad och spännande.

Jenny Jägerfeld kommer tillsammans med Christin Ljungqvist till Kåken lördagen 28 september kl 15:00. Missa inte detta tillfälle att höra henne berätta om ”Jag är ju så jävla easy going”! Boken släpps då i samband med bokmässan.

Dagboksanteckningar från ett källarhål

Linnéa är 16 år, medelklass-emo-unge, olyckligt kär och räknar ner dagarna till Peace & Love-festivalen (det är 165 dagar kvar = oooorkaaaaa!)

I sin dagbok skriver hon om sin stora obesvarade kärlek till den bohemiske A, som är något år äldre och jobbar extra på Blomsterlandet. Om Fredrik, den nye svenskläraren, som är hur schysst som helst, mer som en kompis, faktiskt, och som bjuder hem Linnéa och hennes kompisar när hans tjej är bortrest (ja, han har vissa problem med gränssättning.) Om den rätt komplicerade relationen till bästisen Janine, som har ett struligt förhållande med sin kille och mer och mer har börjat dra sej undan från Linnéa.

Dagboksanteckningarna blandas med serier som Linnéa gjort, mejlkorrespondens och uppsatser hon skrivit.

När jag läste boken var det som om någon rotat fram mina egna dagböcker från gymnasietiden. Kände så himla väl igen mej i nödvändigheten i att dissekera en händelse in i minsta detalj. Att vara medveten om vartenda steg som föremålet för ens kärlek hade tagit i skolan under dagen. Behovet av att tolka varenda rörelse och blick. Att vara benhårt lojal mot sina vänner, även när de betedde sej knäppt eller rentav var taskiga. Att tycka att allt (eller i alla fall mycket) är pinsamt och att känna sej helt störd och sjuk i huvet, som om ingen annan i hela världen nånsin kommer att förstå en.

Jag blir väldigt impad av David Wiberg (Varanteatern), som skrivit boken, för att han lyckas göra Linnéa så levande, både i hur hon tänker och hur hon uttrycker sej. Boken bygger på två teaterföreställningar om Linnéa, där David själv spelar Linnéa.

En bok om att känna sej vilsen och missförstådd, om att vara pirrigt (och jobbigt) kär, om knepiga relationer till både vuxna och kompisar, om den frustrerande känslan av att befinna sej mittemellan barn och vuxen, och inte riktigt ha tillgång till någon av världarna.

Komsi, komsi till bibblan och låna (eller reservera här!)

Allt kommer bli bra - Lisa Ewald

Lisa Ewald, serietecknare, illustratör och grafisk designer har gett ut sin första bok på Galago. Boken är ingen serieroman utan består av en samling illustrationer, kollage och kortare seriestrippar. Det gör att boken som helhet känns lite spretig, men var för sig är innehållet mycket bra, timingen på skämten ligger helt rätt, bäst gillar jag kollagen av gamla käcka kvinnoporträtt från 30/40-talet med stirriga ögon och galna leenden. Allt är helt enkelt galet snyggt och kitschigt.  

 

 

Det är ingen tvekan om att Lisa Ewald står ganska ordentligt ut till vänster politiskt, i boken driver hon med såväl kapitalism, kärnfamiljer och diverse olika normer som hon vill störta ner i gruset. Tack vare hennes fantastiska bilder och texter som är hysteriskt roliga är jag övertygad av att man kan njuta av den här boken även om man inte håller med om alla budskap.  

 

/Josefin

Nattbarn av Hanna Gustavsson

Nattbarn är en helt pricksäker bok om att vara ung och frustrerad, och att inte känna sig hemma i sitt eget hem. Att längta efter något annat: en värld utan tjat, föräldrar som somnar i tv-soffan, slitna högstadieskolor. Att få vara någon som räknas. Ingrid är 14 år och bor med sin mamma, en kvinna som beskrivs som en frustrerad förälder, hon verkar känna att hon tappat kontakten med sin dotter. Och visst stämmer det, Ingrid är passiv när hon är i hemmet, helt ointresserad av att konversera med sin mamma och hennes snubbe som hälsar på ibland. Ingrid är hårdrockare, och dagen när de tar skolfoto får hon kontakt med skolfotografen, som också är hårdrockare. De börjar chatta med varandra på sociala medier och fotografen vill att Ingrid ska komma hem till honom. Ingrid tycker det är häftigt att en kille som är nästan dubbelt så gammal som hon själv kan vara så cool och ha samma intressen som hon. Men hon är samtidigt lite skeptisk och undrar varför en kille som är så pass gammal vill umgås med en fjortis.



 

Boken går väldigt snabbt att läsa eftersom det är en serie med korta dialoger mellan de olika personerna. Men trots att man bara svishar förbi mellan sidorna så sätter den sig fast i tankarna. Illustrationerna är råa och lite slarviga, och den här fulsnyggheten förstärker den lite skräckblandade förtjusning som man känner när man läser boken.

 

 

/Josefin Lindblom