Speciellt när de är så här bra, engagerade och lättlästa som de här två böckerna! Vad mina vänner inte vet och Vad min flickvän inte vet av Sonya Sones är två delar av en kärlekshistoria som är berättad ur två olika perspektiv.
Vad mina vänner inte vet (del 1)
Allt börjar med att Sophie blir ihop med Dylan som hon dyrkar. Alla kompisarna gillar honom och allt är perfekt. Att Sophie ibland tänker att hon vill kyssa Murphy, skolans ärkenörd, är inget hon villigt erkänner, ens för sig själv. Men sakta mattas kärleken för Dylan av, hon gör slut och på vinterlovet när Sophie turistar ensam i sin egen stad, hamnar hon av en slump bredvid Murphy på konstmuseet. De upptäcker att de har massor gemensamt och vips är Sophie upp över öronen förälskad igen. På riktigt, på riktigt! Men vad ska vännerna säga…Vad min flickvän inte vet (del 2)
Robin Murphy är jätteglad och jättekär, i Sophie. Sedan mellanstadiet har Robin varit utfryst och mobbad. Hans namn har till och med blivit ett begrepp för hur man inte ska vara. Så han och Sophie är minst sagt ett udda par. Robin ser att Sophie har det tufft, hon försöker låtsas som om allt är bra men hennes tjejgäng har vänt henne ryggen och hennes och Robins "vi två mot världen" känns ganska jobbigt efter ett tag. Robin får chansen att ta extralektioner i en konstklass på universitetet och han känner sig plötslig sedd och hittar nya vänner. Men hur påverkar det hans relation till Sophie?
Böckerna är skrivna på ett luftigt diktliknande sätt som gör det snabbläst och hisnande fint samtidigt. Detta gör dem lite annorlunda än andra ungdomsromaner, som kan vara ganska tätskrivna och ordrika ibland. Min enda invändning är att det är lite tråkigt att läsa ytterligare böcker med "snyggingen som träffar tönten"- tema. Men det får jag stå ut med för denna gång, för himlarns vad bra det här är!
1 kommentar:
Tips på andra böcker som är skrivna på ett luftigt diktiliknande sätt: Människoätande människor i Märsta av Aase Berg samt Jinx av Margaret Wild. Jag hoppas att det kommer fler böcker med liknande upplägg, det gör att man kan läsa en sida var för sig om man vill (som en dikt) samtidigt som det finns en röd tråd.
Skicka en kommentar