onsdag 26 augusti 2009

En bra bok och en kass film.

I dessa vampyrtider (Twilight-böckerna, TV-serien True blood) vill jag tipsa om mina favoritvampyrer. De är inga snälla varelser som egentligen inte vill dricka blod utan de är onda rakt igenom och får Dracula att framstå som en mes.
Jag pratar givetvis om ondingarna i klassikern I am legend av Richard Matheson (kolla vilket grymt omslag!).
I boken har världen som vi känner den gått under. En sjukdom har spridit sig och de smittade förvandlas till vampyrliknande varelser som bara är vakna på natten. Det har gått så långt att det bara finns en enda överlevande kvar - den immune Robert Neville. På dagarna försöker han finna ett botemedel till sjukdomen och förstärker huset där han bor med nya plankor och vitlöksklasar. På nätterna vaknar vampyrerna till liv och belägrar huset där Neville bor. I den mörka ensamheten hör han hur de hånar och lockar honom. Kort sagt, Robert Neville lever ett ensamt, grubblande liv i total misär.

Jag vill verkligen VARNA för det lustmord som Hollywood utsatt denna utmärkta skräckberättelse för. I filmen I am legend har all ångest och skräck från boken försvunnit och ersatts med Will Smith och dåliga dataanimationer. En film att undvika till varje pris!

Inga kommentarer: