Nian är snart slut. I korridorerna vandrar vaksamma blickar, från taket hänger snuspillror, de rätta gympadojjorna knatar förbi, på gympan glänser gymnastiklärarens trånga schorts och i duschrummet kvävs fnisningar. Skolans egna lagar med överhängande maktfördelningar gäller, där rädslan är stor för att inte duga, för att inte räcka till, för att inte få vara. I små korta meningar och bilder växer historian fram om den som står utanför. Mycket bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar